Är begreppet bildning meningsfull?
"Bildning har i tvåhundra år förknippats med självförverkligande och personlighetsutveckling. Men är begreppet fortfarande meningsfullt? I antologin ”Bildningens förvandlingar” undersöks begreppets möjligheter och begränsningar – men inga alternativ till det."
SvD, Kultur, Under Strecket 30 juli 2009 av Anders Burman
"MOGNA MÄNNISKOR Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum presenterar i sin nya bok ett passionerat försvar för en skola som inriktar sig på att kultivera hela individen. Hon skisserar också en ideal utbildningsgång från förskola till college."
SvD, Kultur, Under Strecket 9 augusti 2010 av Anders Burman
Anders Burman är idéhistoriker vid Södertörns högskola.
"LÄRA FÖR LIVET. En bildad människa, förberedd på livets krav, är syftet med "liberal education", ett amerikanskt begrepp som lyfts fram allt mer även i Sverige. Viktiga mål är att fostra intellektuella och kulturella personer som är socialt välfungerande och omtänksamma."
SvD, Kultur, Under Strecket 4 februari 2009 av Anders Burman
Anders Burman är idéhistoriker vid Södertörns högskola.
Not For Profit: Why Democracy Needs the Humanities
By Martha C. Nussbaum, the Ernst Freund Distinguished Service Professor of Law and Ethics in the Philosophy Department, Law School and Divinity School at the University of Chicago.
"We are in the midst of a crisis of massive proportions and grave global significance. I do not mean the global economic crisis that began in 2008; I mean a crisis that goes largely unnoticed, but is likely to be, in the long run, far more damaging to the future of democratic self-government: a worldwide crisis in education."
"Människans bildningsprocess har hanterats av alla kända civilisationer på ett mer eller mindre utvecklat begreppsligt plan, men i ett europeiskt och västerländskt perspektiv har den klassiska grekiska filosofin en särställning. Av särskild betydelse framstår även i vår tid t.ex. Platons Staten, Menon och Protagoras samt Aristoteles etik ..."
2006 av Michael Uljens, Åbo Akademi
Professionernas uttåg ur kunskapssamhället
"I dagens så kallade kunskapssamhälle är det i första hand kunskap som alstrar värde. Därmed har kontrollen över tanken blivit det viktigaste maktmedlet. De som besitter kunskaper har blivit föremål för misstänksamhet. Yrkesutövare som tidigare uppfattades som det moderna samhällets ryggrad framställs som egennyttiga. Deras arbete måste övervakas, och det kräver ingen specifik områdeskompetens. För de nya ledarna är det ledarkompetensen som står i förgrunden. Verktygen de använder heter standardisering, dokumentering och kvalitetsutvärdering. Normen heter mätbarhet. Kunskapen — ja, var tar den vägen?"
Tvärsnitt nr 4 2010, ESSÄ av Niklas Stenlås och Ylva Hasselberg. Niklas Stenlås, fil. dr. i historia och verksam vid Institutet för Framtidsstudier.
Ylva Hasselberg, docent i ekonomisk historia samt föreståndare för Centrum för teknik- och vetenskapsstudier vid Uppsala universitet.
En bildande skola för framtidens samhälle
"Med varje nytt läsår måste vi ställa oss de grundläggande frågorna om utbildningens – och bildningens – roll i samhället. Och samtidigt hur betygen på bästa sätt ska spegla elevernas kunskaper."
SvD, Kultur, Under Strecket 29 augusti 2010 av Christian Ottesen
Christian Ottesen är gymnasielärare och skribent.
What may we hope for? Education in times of climate change
"In “The Crisis in Education,” published in 1954, Hannah Arendt suggests that adults who refuse to take responsibilityfor the world should not be allowed to educate children or to havechildren of their own. Her text describes the “generalcrisis,” which, according to Arendt, “has overtaken the modern world everywhere and in almost every sphere of life,”including education (Arendt, 2006, p. 170). Written for another time and with different problems in mind, her wordswere not meant to describe our present situation. Indeed, in light of the evolving ecological crises where the very con-ditions for life on earth are in peril (Masson-Delmotte et al., 2018; Steffen et al., 2015), Arendt’s use of the term crisisseems quite overblown. Nevertheless, her warning can help us to explore some of the important dilemmas that faceeducators of today, in a time where a range of unfolding, interlocking crises (ecological, social, and political) are on thehorizon."
Ingerid S. Straume, University of Oslo Library, Oslo, Norway
"Det moderna bildningsbegreppet skapades av Wilhelm von Humboldt i början på 1800-talet. Det uppstod som en kritik av tidens ståndssamhälle och religiösa inskränkthet. Humboldt byggde upp det första moderna universitetet i Berlin. Där skulle man inte bara reproducera gammal kunskap, utan genom forskning skapa nya landvinningar och ny kunskap som skulle ta samhället in i en bättre framtid. Vilken relevans har det moderna bildningsbegreppet idag? Medverkande: Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria, Umeå universitet, Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet."
UR