Är begreppet bildning meningsfull?
"Bildning har i tvåhundra år förknippats med självförverkligande och personlighetsutveckling. Men är begreppet fortfarande meningsfullt? I antologin ”Bildningens förvandlingar” undersöks begreppets möjligheter och begränsningar – men inga alternativ till det."
SvD, Kultur, Under Strecket 30 juli 2009 av Anders Burman
"MOGNA MÄNNISKOR Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum presenterar i sin nya bok ett passionerat försvar för en skola som inriktar sig på att kultivera hela individen. Hon skisserar också en ideal utbildningsgång från förskola till college."
SvD, Kultur, Under Strecket 9 augusti 2010 av Anders Burman
Anders Burman är idéhistoriker vid Södertörns högskola.
"LÄRA FÖR LIVET. En bildad människa, förberedd på livets krav, är syftet med "liberal education", ett amerikanskt begrepp som lyfts fram allt mer även i Sverige. Viktiga mål är att fostra intellektuella och kulturella personer som är socialt välfungerande och omtänksamma."
SvD, Kultur, Under Strecket 4 februari 2009 av Anders Burman
Anders Burman är idéhistoriker vid Södertörns högskola.
Not For Profit: Why Democracy Needs the Humanities
By Martha C. Nussbaum, the Ernst Freund Distinguished Service Professor of Law and Ethics in the Philosophy Department, Law School and Divinity School at the University of Chicago.
"We are in the midst of a crisis of massive proportions and grave global significance. I do not mean the global economic crisis that began in 2008; I mean a crisis that goes largely unnoticed, but is likely to be, in the long run, far more damaging to the future of democratic self-government: a worldwide crisis in education."
"Människans bildningsprocess har hanterats av alla kända civilisationer på ett mer eller mindre utvecklat begreppsligt plan, men i ett europeiskt och västerländskt perspektiv har den klassiska grekiska filosofin en särställning. Av särskild betydelse framstår även i vår tid t.ex. Platons Staten, Menon och Protagoras samt Aristoteles etik ..."
2006 av Michael Uljens, Åbo Akademi
Professionernas uttåg ur kunskapssamhället
"I dagens så kallade kunskapssamhälle är det i första hand kunskap som alstrar värde. Därmed har kontrollen över tanken blivit det viktigaste maktmedlet. De som besitter kunskaper har blivit föremål för misstänksamhet. Yrkesutövare som tidigare uppfattades som det moderna samhällets ryggrad framställs som egennyttiga. Deras arbete måste övervakas, och det kräver ingen specifik områdeskompetens. För de nya ledarna är det ledarkompetensen som står i förgrunden. Verktygen de använder heter standardisering, dokumentering och kvalitetsutvärdering. Normen heter mätbarhet. Kunskapen — ja, var tar den vägen?"
Tvärsnitt nr 4 2010, ESSÄ av Niklas Stenlås och Ylva Hasselberg. Niklas Stenlås, fil. dr. i historia och verksam vid Institutet för Framtidsstudier.
Ylva Hasselberg, docent i ekonomisk historia samt föreståndare för Centrum för teknik- och vetenskapsstudier vid Uppsala universitet.
Vågar vi inget riskera blir vi inte kreativa
"Kreativa forskare bryter sig ur de regler som systemen sätter upp. Idag hyllas mätbarhet och produktivitet — kreativitet och nyskapande blir allt mindre viktigt inom forskningen. Men produktivitet förutsätter imitation — ständiga variationer på ett och samma tema. Den som är kreativ löper större risk att misslyckas. Finns det utrymme för det?" Tvärsnitt nr 3 2010, ESSÄ av Nils-Eric Sahlin.
Nils-Eric Sahlin är professor i medicinsk etik vid Lunds universitet. Tidigare var han professor i teoretisk filosofi vid samma universitet. Hans forskningsområde är filosofi.
Sofokles Antigone och det moderna autonomiprojektet
Södertörn University, School of Business Studies, Business studies.
2009 Divan – Tidskrift för psykoanalys och kultur, ISSN 1101-1408, no 1-2, p. 63-72