Det är skillnad på att studera människan och salt

Skillnaden mellan naturvetenskap och humaniora

  • Det är skillnad på att studera människan och salt

    "En myt som då och då kommer upp till ytan är att humanvetenskaperna, det vill säga humaniora, beteendevetenskap och samhällsvetenskap, skulle vara metodologiskt och därmed vetenskapligt på efterkälken i förhållande till den "exakta" naturvetenskapen. Braithwaites föraktfulla påstående att humanvetenskapens metod består av "ett djupt andetag följt av fria associationer" illustrerar tanken väl. Baktanken är att humanvetenskapen borde se naturvetenskapen som en förebild och i större utsträckning försöka anamma dess exakta metodik. Jag ska försöka nyansera bilden av vad humanvetenskaperna sysslar med och argumentera för att det är ett misstag att betrakta naturvetenskapen som en förebild för all vetenskap."

    Tvärsnitt nr 4:2007, Debatt av Rögnvaldur Ingthorsson

    Rögnvaldur Ingthorsson är fil.dr i teoretisk filosofi och vikarierande lektor på Institutionen för kostvetenskap vid Umeå universitet

 

  • Här svarar Torbjörn Fagerström på debattinlägget.

    "Det är ett misstag att betrakta naturvetenskapen som en förebild för all vetenskap. Så skrev Rögnvaldur Ingthorsson, fil.dr i teoretisk filosofi och vikarierande lektor vid Institutionen för kostvetenskap vid Umeåuniversitet, i ett debattinlägg i Tvärsnitt nummer 4 2007. Att humanvetenskaperna skulle vara metodologiskt och därmed vetenskapligt på efterkälken i förhållande till naturvetenskapen är en myt, menade han och argumenterade för det meningsfulla i att göra skillnad mellan vetenskaperna och de metodologiska konsekvenser dessa skillnader får."

    Tvärsnitt nr 1: 2008 av Torbjörn Fagerström

    Torbjörn Fagerström är professor i teoretisk ekologi och har varit verksam som professor vid Lunds universitet och som prorektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

 

  • Här svarar Rögnvaldur Ingthorsson på Fagerströms inlägg:


    "Meningsfulla sammanhang är objektivt verkliga
    I ett inlägg i Tvärsnitt 4:2007 hävdade Rögnvaldur Ingthorsson att det är fel att betrakta naturvetenskapen som en självklar förebild för humanvetenskapen därför att humanvetenskapen studerar en annan typ av forskningsobjekt och måste utveckla egna metoder för att få kunskap om dem.
    Inlägget inspirerade Torbjörn Fagerström att i Tvärsnitt 1:2008 betona vikten av att vara misstänksam mot "särartsresonemang", särskilt om de förnekar att vetenskapen studerar en objektiv verklighet. Att förneka existensen av en objektiv verklighet, menar han, är att anamma ett "kunskapsideal som är grundat i ett New-age-inspirerat svärmeri - inte sällan spetsat med ett kryddmått teknikrädsla och en knivsudd ockultism." "

Mål- och resultatstyrningens vetenskapsteorertiska grunder

Vetenskapsteori

Det som räknas går inte att räkna

"OSMART. Om polisen gör alkotester i rusningstrafik får man upp statistiken vad gäller genomförda alkotester. Men det mer svårmätbara värdet - nyktra bilförare - påverkas knappast alls. Detta är ett exempel på hur ­resultatstyrning av verksamheter kan missa målet." 

SvD, Kultur, Under Strecket, 17 mars 2009 av Joakim Molander.

Joakim Molander är fil dr i filosofi

Hermeneutik

Kvantitativ och kvalitativ metod

 

  • Det är mänskligt att tolka

     "Paul Ricøur värjde sig ständigt mot dogmer och ortodoxi. Genom sin öppna              hermeneutiska metod skapade han kontakt mellan olika filosofiska skolor och bidrog till att förnya en rad traditioner. Den sista giganten i den franska 1900-talsfilosofin har gått ur tiden."

    SvD, Kultursidan, Under Strecket, 25 maj 2005 av Bengt Kristensson Uggla

    Bengt Kristensson Uggla är Amos Anderson professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo Akademi
×
×