"NY SJÄLVBILD. Med stöd av neurovetenskap hävdar den tyske filosofen Thomas Metzinger att jaget är en illusion vi behöver göra oss av med. Om vi tar oss ut ur "jagtunneln" slipper vi också många av subjektivitetens lidanden."

SvD, 5 februari 2010, Kultur, Under Strecket av Jan Söderqvist.

Jan Söderqvist är författare och kritiker i SvD

"NY SJÄLVBILD. Med stöd av neurovetenskap hävdar den tyske filosofen Thomas Metzinger att jaget är en illusion vi behöver göra oss av med. Om vi tar oss ut ur "jagtunneln" slipper vi också många av subjektivitetens lidanden."

SvD, 5 februari 2010, Kultur, Under Strecket av Jan Söderqvist.

Jan Söderqvist är författare och kritiker i SvD

Beyond the Reductionist Thinking-Doing

Fotis Theodoridis

Södertörn University, School of Business Studies, Business studies.

2008 Nordicum-Mediterraneum, ISSN 1670-6242, E-ISSN 1670-6242, Vol. 3, nr 2, s. 23-41

• Det är skillnad på att studera människan och salt
  
  "En myt som då och då kommer upp till ytan är att humanvetenskaperna, det vill säga humaniora, beteendevetenskap och samhällsvetenskap, skulle vara metodologiskt och därmed vetenskapligt på efterkälken i förhållande till den "exakta" naturvetenskapen. Braithwaites föraktfulla påstående att humanvetenskapens metod består av "ett djupt andetag följt av fria associationer" illustrerar tanken väl. Baktanken är att humanvetenskapen borde se naturvetenskapen som en förebild och i större utsträckning försöka anamma dess exakta metodik. Jag ska försöka nyansera bilden av vad humanvetenskaperna sysslar med och argumentera för att det är ett misstag att betrakta naturvetenskapen som en förebild för all vetenskap."
  
  Tvärsnitt nr 4:2007, Debatt av Rögnvaldur Ingthorsson
  
  Rögnvaldur Ingthorsson är fil.dr i teoretisk filosofi och vikarierande lektor på Institutionen för kostvetenskap vid Umeå universitet

• Här svarar Torbjörn Fagerström på debattinlägget.
  
  "Det är ett misstag att betrakta naturvetenskapen som en förebild för all vetenskap. Så skrev Rögnvaldur Ingthorsson, fil.dr i teoretisk filosofi och vikarierande lektor vid Institutionen för kostvetenskap vid Umeåuniversitet, i ett debattinlägg i Tvärsnitt nummer 4 2007. Att humanvetenskaperna skulle vara metodologiskt och därmed vetenskapligt på efterkälken i förhållande till naturvetenskapen är en myt, menade han och argumenterade för det meningsfulla i att göra skillnad mellan vetenskaperna och de metodologiska konsekvenser dessa skillnader får."
  
  Tvärsnitt nr 1: 2008 av Torbjörn Fagerström
  
  Torbjörn Fagerström är professor i teoretisk ekologi och har varit verksam som professor vid Lunds universitet och som prorektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

• Här svarar Rögnvaldur Ingthorsson på Fagerströms inlägg:

  
  "Meningsfulla sammanhang är objektivt verkliga
  I ett inlägg i Tvärsnitt 4:2007 hävdade Rögnvaldur Ingthorsson att det är fel att betrakta naturvetenskapen som en självklar förebild för humanvetenskapen därför att humanvetenskapen studerar en annan typ av forskningsobjekt och måste utveckla egna metoder för att få kunskap om dem.
  Inlägget inspirerade Torbjörn Fagerström att i Tvärsnitt 1:2008 betona vikten av att vara misstänksam mot "särartsresonemang", särskilt om de förnekar att vetenskapen studerar en objektiv verklighet. Att förneka existensen av en objektiv verklighet, menar han, är att anamma ett "kunskapsideal som är grundat i ett New-age-inspirerat svärmeri - inte sällan spetsat med ett kryddmått teknikrädsla och en knivsudd ockultism." "

• Vetenskapsteori
  
  Gunnarson R. Vetenskapsteori [Dept of Prim Health Care Göteborg University - Research methodology web site]. 2009-03-20. Available at: http://infovoice.se/fou/bok/10000025.shtml. Accessed juli 18, 2020. 

Det som räknas går inte att räkna

"OSMART. Om polisen gör alkotester i rusningstrafik får man upp statistiken vad gäller genomförda alkotester. Men det mer svårmätbara värdet - nyktra bilförare - påverkas knappast alls. Detta är ett exempel på hur ­resultatstyrning av verksamheter kan missa målet." 

SvD, Kultur, Under Strecket, 17 mars 2009 av Joakim Molander.

Joakim Molander är fil dr i filosofi

In the frontispiece to Voltaire’s interpretation of Isaac Newton’s work, Elémens de la philosophie de Neuton (1738), the philosopher sits translating the inspired work of Newton

• Från naturfilosofi till vetenskap
  
  "Naturvetenskapen ses ofta som en verksamhet som går ut på att testa hypoteser på basen av experiment, medan filosofin betraktas som en spekulativ verksamhet som rör obesvarbara frågor om till exempel livets mening. Man glömmer ofta att den västerländska vetenskapen och filosofin har ett gemensamt ursprung och en gemensam historia. Detta faktum är utgångspunkten för den europeiska forskningssatsning som ESF-programmet From Natural Philosophy to Science har initierat. "
  
  Tvärsnitt nr 2:2007, Essä av Lilli Alanen
  
  Lilli Alanen är professor i filosofi vid Uppsala universitet.  

• Kunskapsansats- kvalitativt eller kvantitativt perspektiv?
  
  Gunnarson R. Kunsakapsansats [Dept of Prim Health Care Göteborg University - Research methodology web site]. Jan, 5 2007. Available at: http://infovoice.se/fou/bok/10000002.shtml. Accessed juli, 18 2020 

• Det finns inga kvalitativa metoder- och inga kvantitativa heller för den delenDet kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik
  
  RODNEY ÅSBERG
  Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet
  
  Pedagogisk Forskning i Sverige 2001 årg 6 nr 4 s 270-292 issn 1401-6788

• En introduktion till hermeneutik av Maria Nyström
  
  Sjuksköterska
  Fil. dr. i vårdpedagogik
  Professor vid Högskolan i Borås

• Det är mänskligt att tolka
  
   "Paul Ricøur värjde sig ständigt mot dogmer och ortodoxi. Genom sin öppna              hermeneutiska metod skapade han kontakt mellan olika filosofiska skolor och bidrog till att förnya en rad traditioner. Den sista giganten i den franska 1900-talsfilosofin har gått ur tiden."
  
  SvD, Kultursidan, Under Strecket, 25 maj 2005 av Bengt Kristensson Uggla
  
  Bengt Kristensson Uggla är Amos Anderson professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo Akademi

Kauffmans hjärta slår mot fysiken

"Helig vetenskap. Är Laplaces demon en omnipotent partikelfysiker eller en sorglig gnom som inte begriper universums komplexitet? Enligt filosofen och biologen Stuart A Kauffman har de som vill reducera alla natur­vetenskapliga grenar till fysik glömt en sak - hjärtat."

SvD, Kultursidan, Under strecket, 21 juli 2008, av Nicklas Lundblad.

Nicklas Lundblad är fil dr i informatik.

Postmedernismen

Bildningspoden

"Det brukar heta att vi lever i postsanningens tid. Att falska nyheter, filterbubblor och allmän värderelativism alltmer definierar vårt samhälle. Med jämna mellanrum dras ”postmodernismen” fram som en bov i dramat. Men vad var egentligen postmodernismen? Det korta svaret är: en konstriktning och en filosofisk tanketradition som växte fram under 60-, 70- och 80-talen och som på olika sätt utmanade föreställningen om givna sanningar. Men vad gick allt egentligen ut på? Hur förhöll sig den postmoderna konsten till den postmoderna teorin? Vilka är de viktigaste postmoderna idéerna? Och vad innebär det egentligen att leva i en postmodern tid? I veckans avsnitt går Bildningspodden går till botten med postmodernismen."

Postmodernism gäster

Gäster i studion är Anders Burman, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola, och Frida Beckman, docent i engelska och litteraturvetare vid Stockholms universitet. Läs mer om deras forskning på länkarna.

Postmodernism och den svenska skolan

"POSTMODERNISM Det räcker inte med att låta fakta, evidens, objektivitet och neutralitet utgöra grundnivån för en analys. Det krävs även att söka vilka föreställningar som bygger upp vår uppfattning om rationalitet, verklighet och prövad kunskap. Det menar Nora Hämäläinen och tar den svenska skoldebatten som exempel."

Dagens Arena, 9 augusti 2019 av Nora Hämäläinen Forskare och docent

Artikeln är ett utdrag ur Nora Hämäläinens essäbok Är Trump postmodern? (Förlaget 2019)

Sofokles Antigone och det moderna autonomiprojektet

Fotis Theodoridis

Södertörn University, School of Business Studies, Business studies.

2009 Divan – Tidskrift för psykoanalys och kultur, ISSN 1101-1408, no 1-2, p. 63-72

History of Western Philosophy

"The pages of this section offer a narrative survey of the historical development of Western philosophy. Although some sections are nearly complete, this remains a work in progress; please be patient."

POSTMODERNISMEN FÖRBLIR UNDFLYENDE I SVENSK POESI

"Postmodernism har blivit ett infekterat namn på en strömning som få egentligen vill bekänna sig till. I en ny litteraturvetenskaplig avhandling gör Victor Malm en gedigen genomlysning av begreppet och visar hur svenska kritiker och litteraturvetare alltför okritiskt talat om en postmodernistisk vändning under 1980-talet. Därtill analyserar han förtjänstfullt delar av Stig Larssons och Katarina Frostensons författarskap. Avhandlingen har vissa svårigheter med att knyta närläsningarna till sin litteraturhistoriska ambition, men lär bli en självklar referens i framtida forskning."

Av Axel Englund, Respons 4/2019

VEDERLÄGGER NIDBILD AV POSTMODERNISMEN

"Anders Burmans ärende är att nyansera dagens syn på postmodernismen som han menar bygger på schabloner. Ändå handlar större delen av boken inte om postmodernismen och den läses bäst som en perspektivrik essäsamling."

Av John Björkman | Respons 6/2016

Postmodernismens kritiker måste skärpa sig

"Vi lever på många sett i en postmodern värld. Men de "postmodernister" som får skulden för den, är precis de som beskrev och varnade för vad som var på gång, säger litteraturvetaren Frida Beckman."

Frida Beckman, litteraturvetare, Sveriges Radio 19 jun 2018

EN ALLTFÖR SVEPANDE KRITIK AV POSTMODERNISM

"Ferraris tar ställning för upplysningen mot postmodernismen. Hans bok kan tjäna som ett nyttigt korrektiv till slentrianmässiga uppfattningar om att vetande och makt alltid går hand i hand, men det är svårt att se att hans bok för filosofin eller samhällsvetenskapen framåt."

Av Henrik Lundberg | Respons 1/2015

Postmodernismen är inte postsanningarnas moder

"På senare tid har det i vissa läger blivit populärt att hävda att det högerpopulistiska uppsvinget för ”alternativa fakta” skulle ha sina rötter i en postmodernistisk samhälls- och kunskapssyn. Men ett sådant resonemang är förvirrat och grunt, menar journalisten Jonas Elvander."

Jonas Elvander, Arbetaren 24 mars 2017