Mätningar och kontroll
De senaste årtionden har mätningar av olika slag tagit allt större plats i vårt samhälle. De används för att rangordna universitet, som underlag till beslutsfattande, och för att mål- och resultatstyra organiserad verksamhet inom både den privata och den offentliga sektorn. Med tanke på de problem som nämnts ovan - att mätning innebär en risk för förenkling av komplexa och i grunden obestämda betydelser - är det rimligt att fråga sig om inte många av dessa mätningar enbart ger en illusion av kontroll och välgrundat beslutsunderlag.
Ett exempel som uppmärksammades 2008-2009 är polisens alkotester under rusningstid då det finns möjlighet att testa många förare. Men man väntar sig inte så många onyktra förare just vid den tidpunkten. Polisen kan ändå uppvisa hög statistik för alkotester, även om man missat huvudpoängen: nämligen, att alkotester bör göras under tidpunkter där man förväntar sig onyktra förare för att just minska deras antal och inte för att enbart öka polisens statistik.
Alla dessa frågor som berör relationen mellan naturvetenskap samhällsvetenskap och humaniora - och som jag finner avgörande för att kunna vara en reflekterande medborgare i ett demokratiskt samhälle - kommer att problematiseras under rubrikerna Filosofi och idéhistoria samt Natur Samhälle Människa.